Tillbaka i paradiset

Idag har jag varit ledig hela långa dagen. Det började med en väldigt lång sovmorgon (nästan onödigt lång, vaknade halv elva...) och sedan frukost innan jag tog en tuk-tuk till en liten undanskymd strand. Och när jag kom fram kunde jag inte låta bli att tänka på att det var som att vara i paradiset! Palmer, en härlig strand, blå himmel (åtminstone en bit bort, just ovanför stranden var det dismoln)... och havet låg helt stilla. Oturligt nog glömde jag den lånade kameran på mitt rum, men den ska få komma med en annan gång.
Så skönt att lata sig på stranden, ta ett "svalkande" dopp och bara koppla av. Livet har sina goda stunder...

En eftermiddagspromenad har det också blivit, och då fick kameran följa med. Så snart ska det nog kunna finnas bilder på facebook. Håll ögonen öppna!

Och återigen har karusellen börjat släppa av folk. Nu blir vi färre och färre som är kvar på ön, ungefär fem personer kommer vara kvar till slutet. När vi hade en avskedsmiddag för vår teamchef häromkvällen kom flera sånger förbi i huvudet, med texter som
"don't it always seem to go that you don't know what you got 'til it's gone"
och
"breaking up is never easy I know, but I have to go".
Det är så mycket som tas för givet så länge det finns nära, och det känns som om det inte uppskattas så mycket som det borde. Sedan helt plötsligt försvinner det och då inser man hur mycket det faktiskt betyder. Och det är aldrig lätt att säga hejdå.

Det har gått förunderligt fort, och jag har älskat varje stund.

Kommentarer
Postat av: Mamma

Så sannt så!! Ser fram mot att se dina foton! Och va skönt det låter med stranden. Det behövde du efter din visit i kalla Sverige. Idag har vi haft lite snö igen! Kramar!

2010-03-22 @ 13:41:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0