Pre-semester

För några år sedan såg jag begreppet "bradag" i en blogg och just nu samlar jag på sådana bradagar. Dagar när allt liksom bara känns bra, uppåt, när glädjen spritter i benen och man bara vill hoppa fram. Efter en djup svacka innehållandes tårar i måndags har det bara varit uppåt. Livet är härligt!

Tror nog att det till stor del beror på att jag vet att semestern nu är nära, bara fyra arbetsdagar kvar innan jag sätter mig på transferbussen mot flygis och en lång färd mot Svea rike. Så nära, så overkligt. Pusselbitar börjar falla på plats, jag har min uplift så att jag får lämna landet, spexbiljetter är bokade och betalda, tågbiljetter likaså. Jag är helt enkelt redo att packa väskan och dra till kyligare breddgrader! Wiihooo!

Och vi jobbar på bra här, vi har några riktigt bra resultat och alla jobbar jättehårt. Lite extra tufft när flera är på semester samtidigt, men vi klarar det galant. Är man bara fantastisk så ordnar sig allt. Jorå.

För övrigt har jag hört att det börjar dra in regn i Sverige. Det kan väl ändå inte vara sant? Nä, skicka hit regnet istället, det behövs bättre här!

Tjipp å hej!

En sån där dålig dag

Idag har det varit en sån där typiskt dålig dag, när allt bara har känts helt fel och inget kan göra det bättre.
Längtar enormt mycket efter min semester så jag äntligen får träffa er och komma bort från det här livet ett tag. Det är minst sagt välbehövligt!
Idag är en sån där dag när jag känner att varför i hela fridens namn måste jag vara här?

Det jobbiga är att egentligen har inget gått direkt fel - jag har inte ens jobbat idag, så hur jobbigt kan det bli? Men när hjärnan bestämmer sig för att fastna i ett negativt tankemönster, då kan ingen eller inget göra något åt saken. Det är som det är. Så jag sitter i min ensamhet, surfar runt på nätet och äter choklad.

Nåväl, imorgon är en ny dag, med den äldre barnklubben, aktiviteter, välkomstmöte och kvällsshow på schemat. Fullspäckad dag. Bäst att ladda med mycket energi, och njuta av jobbet. För det är rätt fantastiskt att vara här ändå, trots allt.

Jag överlever. Är man bara fantastisk så ordnar sig allt!

Semesterplanering

Nu är det inte lång tid kvar till min efterlängtade semester, bara två veckor och en dag. Hujedamig, vad tiden går fort! När jag först sökte semesterveckor, och fick som jag ville, kändes mars så väldigt avlägset. Men nu är det snart mars. Faktiskt. Åtminstone i kalendern, och i arrival-listorna börjar hemresedatumen bli i mars. Jihaa!

Men jag fattar inte riktigt att jag ska till Sverige, eller iallafall inte hur långt bort jag är. Thailand och min ö börjar liksom kännas som hemma, även om det inte alls är samma sak som Sverige och Borås/Örebro. Att jag ska sätta mig på ett flygplan och flyga i nästan 12 timmar för att komma hem, nä, någon måste skämta med mig.

Iallafall, det börjar dra ihop sig och på olika sätt förbereds semestern. Boende på väg hem från Arlanda, vad ska göras när, vad vill jag äta (och vad vill jag absolut INTE äta), var ska jag sova i Örebro, när ska jag åka till/från Öret... Mycket fix blir det! Men heja, vad kul det ska bli! Jag har nog sagt det förut, men jag säger det igen: Det ska bli superskoj att träffa alla igen! Läääängtar...

Mitt stora orosmoment, att teamet splittras under min semester verkar bortblåst, de första drar först några dagar efter att jag kommit tillbaka. Hurra! Men det känns lite märkligt nu att jag inte kommer att se min närmsta chef på en månad, eftersom våra semestrar överlappar varandra.

För övrigt pratade vi hår på lunchen idag, och jag skulle inte bli förvånad om jag får femtielva kommentarer om min hårfärg. Ljusare än såhär har jag nog aldrig haft. Just wait and see.



Det ska va gött å leva, annars kan det kvitta...

Mata inte djuren!

Häromdagen var det dags för ännu ett välkomstmöte, och min kollega skulle berätta om en barnutflykt (märk väl, BARN-utflykt) som bl.a. innefattar besök hos elefanter och ridning på dessa. Min kollega är helt uppe i att berätta och slänger ur sig följande information:
"Efter en kort ridtur får vi mata elefanterna med apor."
Reaktion från mig: Va?!?! Apor?!?!
Reaktion från den andra kollegan (tillika chiefen): Vilken traumatisk upplevelse!

Efter mötet upprepar jag kommentaren och chiefen bryter ihop i ett stort skrattanfall. Samma gör övriga i teamet när vi berättar om det senare.

Jösses, vilka kollegor jag har!

 

Idag är jag halvledig, så nu är det dags att lämna jobbet och kontoret för någon obestämd aktivitet. Time will tell.


Mata inte djuren!

Häromdagen var det dags för ännu ett välkomstmöte, och min kollega skulle berätta om en barnutflykt (märk väl, BARN-utflykt) som bl.a. innefattar besök hos elefanter och ridning på dessa. Min kollega är helt uppe i att berätta och slänger ur sig följande information:
"Efter en kort ridtur får vi mata elefanterna med apor."
Reaktion från mig: Va?!?! Apor?!?!
Reaktion från den andra kollegan (tillika chiefen): Vilken traumatisk upplevelse!

Efter mötet upprepar jag kommentaren och chiefen bryter ihop i ett stort skrattanfall. Samma gör övriga i teamet när vi berättar om det senare.

Jösses, vilka kollegor jag har!

 

Idag är jag halvledig, så nu är det dags att lämna jobbet och kontoret för någon obestämd aktivitet. Time will tell.


S10 - vart är jag på väg?

Så har destinationsbeskedet kommit och sommaren 2010 kommer att spenderas i den grekiska övärlden, närmare bestämt på Rhodos!
Det blev inget hotellbyte som jag hade tänkt, men det kommer bli kanonbra ändå! Har hört massor av bra saker om hotellanläggningen, faktiskt är det bara andra säsongen det har öppet. Spännande och skojsigt!

Övriga i teamet skingras för vinden: Tunisien, Mallorca, Kreta och Cypern kommer de åka till.

Nu återstår att vänta på avresedatum, det kommer nog dröja tills jag åker på semester. Jag håller alla tummar jag har (alltså två) för att ingen åker härifrån innan jag kommer tillbaka från semestern!

Och min underbara barnklubbskollega är nu tillbaka på ön, såååå underbart! :)

I en annan del av världen

I ett 35-gradigt soligt Thailand är det väldigt svårt att fatta att ni har en himla massa snö i Sverige, men jag får lita på att ni talar/skriver sanning allihop när ni hör av er, likadant med media. Jag tror inte ett ord, tills motsatsen bevisas...så snön gör bäst i att stanna kvar ett tag till.

Hursomhelst, igår var jag halvledig, slutade vid lunchtid och tog en tuk-tuk till en fin strand och en restaurang som heter Somewhere Else. Och när man kommer dit känns det verkligen som att man kommer någon helt annanstans. Mysig restaurang precis vid stranden, palmer som vajar i vinden, klarblått-turkost vatten och sol som glittrar i vattnet. Livet kan inte bli mycket bättre!
Efter en god lunch gick jag ner på stranden och lapade sol innan jag svettades halvt ihjäl och gick ner i havet. Och jag säger bara WOW, vilket vatten! Totalt kristallklart, varmt och skönt (men ändå lite avsvalkande), helt enkelt fantastiskt!
Efter ytterligare lite solbadande gick jag och la mig på gräsmattan och somnade (nästan i alla fall) i skuggan. Sååå mysigt!
Dagen avslutades med ett besök på det svenska cafét på ön, och där åt jag årets första (och enda?) SEMLA!!! Woohoo, lyckan är gjord! Och den smakade nästan precis som hemma i Sverige.

Avdelningen "Barn talar alltid sanning" fick ett fall nyligen när vi hade lite barnkalas på hotellet och en tjej säger "man ska inte äta godis, det är inte bra. Då får man hål i tänderna." Jag höll på att brista ut i skratt men lyckades hejda mig. Där ser man, åtminstone ett föräldrapar som har lyckats med sin uppfostran...

Det är även snart, snart dags för det stora beskedet om sommardestination och det är riktigt spännande! Innan valet kände jag att det inte skulle spela så stor roll var jag hamnar, och lite finns den känslan kvar. Men ändå är det riktigt spännande nu! Och inte bara för min egen del utan även att se var alla andra i teamet hamnar, och på vilka positioner. Oliiidligt spännande! :)

Sisådär 25 dagar kvar till Sverige, jihaa!

RSS 2.0