Resumé av Thai-livet
Jag kommer få nypa mig i armen många gånger det närmsta halvåret för att se så att jag inte drömmer. När vi väntade på en av bilfärjorna och såg den vackra miljön tänkte jag att "shit, ska jag verkligen få vara här i ett halvår". Ja. Det ska jag. Och få betalt för det. Det är inte ett dugg synd om mig! :)
Hur ser livet ut här då?
Tja, en genomgång:
Boende
Bor i eget rum med eget badrum i ett hus tillsammans med mina kollegor, på hoppavstånd från kontoret. Jo, hoppar man ut från balkongen hamnar man nästan rakt på kontoret. Riktigt härligt! Aircondition på rummet, ett litet kylskåp men inga matlagningsmöjligheter. Men det är inget problem, det är löjligt billigt att äta ute.
Kollegor
Ja, såhär långt känns de alldeles underbara. Vi har kul ihop, skrattet är alltid nära och mycket sångintresse. Det kommer bli en kanonsäsong! Dessutom, ett plus i kanten är att vi är ungefär 50-50 tjejer/killar. Mycket ovanligt i den här världen!
Allt som allt är vi 9 personer i teamet, från Sverige, Finland och Danmark.
För att välkomna nya kollegor är det välkomstmiddag ikväll för två som kom idag, jag fick en likadan när jag kom.
Jobbet
Än så länge är det bara studier av våra hotell och omgivningarna, och planering/förberedande av verksamheten. Jag kommer att jobba på en anläggning cirka 15 minuters gångväg från kontoret, verkligen ett jättefint hotell. Ser framemot att starta arbetet där.
Imorgon ska vi ut på utflykt, och upptäcka ön. Det ryktas om elefantridning i djungeln... WOW!
På torsdag vankas kajakutflykt, får se hur många som trillar i havet...
Maten
Att äta ute är som sagt löjligt billigt. Idag åt vi lunch för cirka 80 baht, vilket är cirka 16 SEK. Man kan äta det mesta här, alltifrån kyckling till fisk till pizza. Ris är såklart en huvudingrediens även om det inte hunnit bli så mycket risätande för mig än.
Naturliv
Som sagt så är det betydligt grönare här än på GC, väldigt frodigt. Ganska höga kullar/berg på ön som är täckta av palmer och andra gröna träd. Två av kollegorna hävdade att de hade sett två apor från ett fönster i vårt hus, och när två andra var ute och studdade ön igår såg de en elefant på vägen. Det låter helt ofattbart!
Kort sagt: det är obeskrivligt vackert här!
Bad
Jajjemän, bada går att göra från flera fina sandstränder. Idag är jag och min barnklubbskollega halvfria, så efter att ha jobbat på förmiddagen tog vi oss till en strand. Tyvärr var det väldigt mulet, men vi kände iallafall på vattnet och det var jätteskönt! Mycket varmare än Atlanten. Men man blir ju inte riktigt avsvalkad.
Jag har ännu inte tagit reda på adress hit, men det ska jag göra.
Så nu är ni uppdaterade, jag lever prima liv här!
Sawadee kaa!
Hur ser livet ut här då?
Tja, en genomgång:
Boende
Bor i eget rum med eget badrum i ett hus tillsammans med mina kollegor, på hoppavstånd från kontoret. Jo, hoppar man ut från balkongen hamnar man nästan rakt på kontoret. Riktigt härligt! Aircondition på rummet, ett litet kylskåp men inga matlagningsmöjligheter. Men det är inget problem, det är löjligt billigt att äta ute.
Kollegor
Ja, såhär långt känns de alldeles underbara. Vi har kul ihop, skrattet är alltid nära och mycket sångintresse. Det kommer bli en kanonsäsong! Dessutom, ett plus i kanten är att vi är ungefär 50-50 tjejer/killar. Mycket ovanligt i den här världen!
Allt som allt är vi 9 personer i teamet, från Sverige, Finland och Danmark.
För att välkomna nya kollegor är det välkomstmiddag ikväll för två som kom idag, jag fick en likadan när jag kom.
Jobbet
Än så länge är det bara studier av våra hotell och omgivningarna, och planering/förberedande av verksamheten. Jag kommer att jobba på en anläggning cirka 15 minuters gångväg från kontoret, verkligen ett jättefint hotell. Ser framemot att starta arbetet där.
Imorgon ska vi ut på utflykt, och upptäcka ön. Det ryktas om elefantridning i djungeln... WOW!
På torsdag vankas kajakutflykt, får se hur många som trillar i havet...
Maten
Att äta ute är som sagt löjligt billigt. Idag åt vi lunch för cirka 80 baht, vilket är cirka 16 SEK. Man kan äta det mesta här, alltifrån kyckling till fisk till pizza. Ris är såklart en huvudingrediens även om det inte hunnit bli så mycket risätande för mig än.
Naturliv
Som sagt så är det betydligt grönare här än på GC, väldigt frodigt. Ganska höga kullar/berg på ön som är täckta av palmer och andra gröna träd. Två av kollegorna hävdade att de hade sett två apor från ett fönster i vårt hus, och när två andra var ute och studdade ön igår såg de en elefant på vägen. Det låter helt ofattbart!
Kort sagt: det är obeskrivligt vackert här!
Bad
Jajjemän, bada går att göra från flera fina sandstränder. Idag är jag och min barnklubbskollega halvfria, så efter att ha jobbat på förmiddagen tog vi oss till en strand. Tyvärr var det väldigt mulet, men vi kände iallafall på vattnet och det var jätteskönt! Mycket varmare än Atlanten. Men man blir ju inte riktigt avsvalkad.
Jag har ännu inte tagit reda på adress hit, men det ska jag göra.
Så nu är ni uppdaterade, jag lever prima liv här!
Sawadee kaa!
Lååååååång dags färd mot Thailand
Jahapp, då är jag framme i Thailand. Och har så varit i lite mer än två dygn. Det här kommer bli ett långt blogginlägg, men för att göra en lång historia kort kan jag säga att flygresan gick hyfsat okej, och Thailand so far är fantastiskt!
Nåväl, vi backar bandet till lördag morgon, kl 4 kanarisk tid. (kl 5 svensk tid). Alarmet går igång, jag fixar iordning mig och trycker ner det sista i väskorna och tar en taxi till flygplatsen. Check!
Incheckning, vänta på att flygbolagets kontor skulle öppna så jag kunde betala min övervikt. Men så väldans mycket övervikt hade jag faktiskt inte. 30 kg vägde det incheckade bagaget. Nåväl. Säkerhetskontroll och uppletande av gate, väntan på ombordstigning. Sista minutrarna på kanarisk mark. Boarding, take off och så var jag i luften. Från min fönsterplats kunde jag beskåda en fantastisk soluppgång, längs med horisonten ljusnade det och ett orange ljussken blev som ett bälte. Oerhört vackert! Sova sova sova och vips var det dags att landa i Madrid, cirka 10.30 spansk/svensk tid.
Ta sig till infodisken och höra hur jag kommer till nästa avgångsterminal, vänta vid bagagebandet på mina väskor (hurra, de klarade första delen!) och sedan buss till terminal 1. Väldigt långt bort från fyran, där jag landade. Jahaja, kolla incheckningsdiskar och stå i en lång och långsam kö. Vid det här laget hade jag varit vaken sisådär 7 timmar och det enda jag hade ätit var en liten yoghurt. Man kan klara sig bra på bara adrenalin...men det är inget jag rekommenderar. Så så fort jag var incheckad och genom säkerhetskontrollen gick jag raka vägen till närmsta café och köpte en flaska vatten och en bit choklad. Letade upp gaten och började vänta. Igen. Fullt av thailändare med exotiskt utseende.
Nästa plan, Madrid-Bangkok, bjöd på hög service och underbart snygg kabinpersonal, så vackert klädda! Och vi hann knappt komma upp i luften innan första omgången av dryck och snacks kom till platsen. Sedan rullade det på med mat och dryck nästan konstant kändes det som. Nu ställde jag även om klockan till thailändsk tid så det skulle kännas mer motiverat att sova på planet. Plötsligt var klockan halv sju, istället för halv två. Märkligt det där.
Försökte sova bort mesta delen av tiden, men efter sisådär 6 timmar blev det nästan för tråkigt. Och så obekvämt att sova på flyg! (Tips från coachen: om du flyger långt, flyg med sällskap! Och köp en sömntablett, så du sover hela resan...) Så blev det dags att landa i Bangkok, en mulen morgon. Jaha, är detta Thailand? (värre blir det sedan...) Fick info att uppsöka passkontroll innan nästa ombordstigning och här, i detta ögonblick sisådär 22 timmar utan ordentlig sömn, en stressad tjej ensam i ett helt nytt land, nu blir det jobbigt. Från det att jag stiger av planet har jag 60 minuter tills det är dags för nästa boarding, 80 minuter tills gaten stänger. På en stor, okänd flygplats. Jag sätter full fart mot den passkontroll jag tror är den rätta, vilket tar sisådär 10 minuter, och efter att ha stått i kö där i ytterligare 10 minuter får jag besked om att jag måste fylla i något slags arrival-papper för att få komma in. Panik! Jag får pappret och när jag sedan stressar iväg mot den rätta passkontrollen (30 minuter kvar) då är jag så liten och ensam som det är möjligt att bli. Tårarna sprutar och jag känner bara "ta mig härifrån, jag struntar i jobbet". Försöker ta mig samman, är stressad och förvirrad, fattar ingenting. Och vid den nya passkontrollen blir det återigen väntan. När jag kommer dit är det 15 minuter till boarding, lång kö, och jag vet inte exakt hur långt det är till gaten. Men till slut kom jag fram, fick visa pass och arrival-pappret och sedan är jag igenom. Ny säkerhetskontroll och sedan tar jag det långa benet först och går så fort jag kan utan att springa bort mot gaten. Och hinner faktiskt dit innan boardingen har börjat. Hur det nu gick till, det vet jag inte.
Då är klockan halv åtta, söndag morgon, thai-tid (halv tre svensk natt-tid).
Sista flyget, Bangkok-Krabi tar bara drygt en timme, det bjuds på lite typ frukost, mycket bra. Men lite meningslöst känns det att knappt hinna lyfta innan det är dags att landa. Så kändes det, men det var lite skönt också. Ännu en lyckad landning och så var det dags att se om väskorna hade klarat bytet i Bangkok. Finns två bagageband, jag står vid det ena och ser väska efter väska komma ut men inte min. Hmmm... Kanske ska ta en titt vid det andra? Och mycket riktigt, efter bara en halv minut kommer de, som på löpande band (haha). Puh.
Sista steget av resan är att hitta min teamchef som skulle möta mig. Och efter att ha hunnit bli orolig över att ingen är där, så kommer hon, precis när jag är på väg att ta upp mobilen för att ringa. Vi tar oss ut till bilen med packningen och äter sedan en macka på flygplatsen innan resan fortsätter mot slutmålet. Via två små bilfärjor når vi vårt mål, och vägen dit var kantad av fantastisk natur. Inte bara att det är så grönt överallt, utan att det är så annorlunda gröna växter. Tänk er en svensk granskog, men byt ut granarna mot gröna fina palmer så har ni Thailand, typ.
Känns även som att jag är mitt ute i ingenstans, färjorna tog oss bort från civilisationen.
En rolig dialogväxling från bilen under resan, angående när min kollega från GC skulle komma till thailand, avd. Vad är det egentligen för dag?:
"-när åker hon?
- natten till måndag.
-inatt alltså?
-hmmm...
- för idag är det söndag.
- *lång tankepaus* ja just det!"
Jösses, man blir knäpp av att åka så långt och byta tidszon helt. Noll koll, badboll.
Från mitt halvsovande tillstånd vaknade jag plötsligt till och fällde en kommentar om en ko/tjur/buffel som virrade omkring på vägen:
"Den kon är självmordsbenägen!"
vilket min chef tyckte var kul...
Och så var jag framme, vid min nya bostad cirka kl 13 thai-tid. 27 timmar efter att jag gick upp. Shit.
En uppdatering av Thai-livet kommer i nästa inlägg, om en liten stund.
Nåväl, vi backar bandet till lördag morgon, kl 4 kanarisk tid. (kl 5 svensk tid). Alarmet går igång, jag fixar iordning mig och trycker ner det sista i väskorna och tar en taxi till flygplatsen. Check!
Incheckning, vänta på att flygbolagets kontor skulle öppna så jag kunde betala min övervikt. Men så väldans mycket övervikt hade jag faktiskt inte. 30 kg vägde det incheckade bagaget. Nåväl. Säkerhetskontroll och uppletande av gate, väntan på ombordstigning. Sista minutrarna på kanarisk mark. Boarding, take off och så var jag i luften. Från min fönsterplats kunde jag beskåda en fantastisk soluppgång, längs med horisonten ljusnade det och ett orange ljussken blev som ett bälte. Oerhört vackert! Sova sova sova och vips var det dags att landa i Madrid, cirka 10.30 spansk/svensk tid.
Ta sig till infodisken och höra hur jag kommer till nästa avgångsterminal, vänta vid bagagebandet på mina väskor (hurra, de klarade första delen!) och sedan buss till terminal 1. Väldigt långt bort från fyran, där jag landade. Jahaja, kolla incheckningsdiskar och stå i en lång och långsam kö. Vid det här laget hade jag varit vaken sisådär 7 timmar och det enda jag hade ätit var en liten yoghurt. Man kan klara sig bra på bara adrenalin...men det är inget jag rekommenderar. Så så fort jag var incheckad och genom säkerhetskontrollen gick jag raka vägen till närmsta café och köpte en flaska vatten och en bit choklad. Letade upp gaten och började vänta. Igen. Fullt av thailändare med exotiskt utseende.
Nästa plan, Madrid-Bangkok, bjöd på hög service och underbart snygg kabinpersonal, så vackert klädda! Och vi hann knappt komma upp i luften innan första omgången av dryck och snacks kom till platsen. Sedan rullade det på med mat och dryck nästan konstant kändes det som. Nu ställde jag även om klockan till thailändsk tid så det skulle kännas mer motiverat att sova på planet. Plötsligt var klockan halv sju, istället för halv två. Märkligt det där.
Försökte sova bort mesta delen av tiden, men efter sisådär 6 timmar blev det nästan för tråkigt. Och så obekvämt att sova på flyg! (Tips från coachen: om du flyger långt, flyg med sällskap! Och köp en sömntablett, så du sover hela resan...) Så blev det dags att landa i Bangkok, en mulen morgon. Jaha, är detta Thailand? (värre blir det sedan...) Fick info att uppsöka passkontroll innan nästa ombordstigning och här, i detta ögonblick sisådär 22 timmar utan ordentlig sömn, en stressad tjej ensam i ett helt nytt land, nu blir det jobbigt. Från det att jag stiger av planet har jag 60 minuter tills det är dags för nästa boarding, 80 minuter tills gaten stänger. På en stor, okänd flygplats. Jag sätter full fart mot den passkontroll jag tror är den rätta, vilket tar sisådär 10 minuter, och efter att ha stått i kö där i ytterligare 10 minuter får jag besked om att jag måste fylla i något slags arrival-papper för att få komma in. Panik! Jag får pappret och när jag sedan stressar iväg mot den rätta passkontrollen (30 minuter kvar) då är jag så liten och ensam som det är möjligt att bli. Tårarna sprutar och jag känner bara "ta mig härifrån, jag struntar i jobbet". Försöker ta mig samman, är stressad och förvirrad, fattar ingenting. Och vid den nya passkontrollen blir det återigen väntan. När jag kommer dit är det 15 minuter till boarding, lång kö, och jag vet inte exakt hur långt det är till gaten. Men till slut kom jag fram, fick visa pass och arrival-pappret och sedan är jag igenom. Ny säkerhetskontroll och sedan tar jag det långa benet först och går så fort jag kan utan att springa bort mot gaten. Och hinner faktiskt dit innan boardingen har börjat. Hur det nu gick till, det vet jag inte.
Då är klockan halv åtta, söndag morgon, thai-tid (halv tre svensk natt-tid).
Sista flyget, Bangkok-Krabi tar bara drygt en timme, det bjuds på lite typ frukost, mycket bra. Men lite meningslöst känns det att knappt hinna lyfta innan det är dags att landa. Så kändes det, men det var lite skönt också. Ännu en lyckad landning och så var det dags att se om väskorna hade klarat bytet i Bangkok. Finns två bagageband, jag står vid det ena och ser väska efter väska komma ut men inte min. Hmmm... Kanske ska ta en titt vid det andra? Och mycket riktigt, efter bara en halv minut kommer de, som på löpande band (haha). Puh.
Sista steget av resan är att hitta min teamchef som skulle möta mig. Och efter att ha hunnit bli orolig över att ingen är där, så kommer hon, precis när jag är på väg att ta upp mobilen för att ringa. Vi tar oss ut till bilen med packningen och äter sedan en macka på flygplatsen innan resan fortsätter mot slutmålet. Via två små bilfärjor når vi vårt mål, och vägen dit var kantad av fantastisk natur. Inte bara att det är så grönt överallt, utan att det är så annorlunda gröna växter. Tänk er en svensk granskog, men byt ut granarna mot gröna fina palmer så har ni Thailand, typ.
Känns även som att jag är mitt ute i ingenstans, färjorna tog oss bort från civilisationen.
En rolig dialogväxling från bilen under resan, angående när min kollega från GC skulle komma till thailand, avd. Vad är det egentligen för dag?:
"-när åker hon?
- natten till måndag.
-inatt alltså?
-hmmm...
- för idag är det söndag.
- *lång tankepaus* ja just det!"
Jösses, man blir knäpp av att åka så långt och byta tidszon helt. Noll koll, badboll.
Från mitt halvsovande tillstånd vaknade jag plötsligt till och fällde en kommentar om en ko/tjur/buffel som virrade omkring på vägen:
"Den kon är självmordsbenägen!"
vilket min chef tyckte var kul...
Och så var jag framme, vid min nya bostad cirka kl 13 thai-tid. 27 timmar efter att jag gick upp. Shit.
En uppdatering av Thai-livet kommer i nästa inlägg, om en liten stund.
Packad och klar
Nu ar det bara ungefar 16 timmar kvar till take off. Iiiihhh, nervost varre! Och sa overkligt, jag kan val inte aka sa snart? Na, det maste vara ett skamt.
Men vaskorna ar packade (overvikt here I come) i stort sett, bara nagra fa klader kvar, sant som anvands ikvall. Och jag ar inte fardigjobbad har an, kvallspass i restaurangen blev min vinstlott (not!) for sista dagen. Sedan vantar team-middag pa restaurang i Playa del Inglés. Blir nog ratt sent. Och imorgon gar alarmet igang vid 4-snaret. Trott Rebecka? Oh yes! Men jag tror nog att det ar vart det.
Blev vaccinerad idag, sa nu ar det inget som stoppar mig.
For ovrigt, jag var inne pa bt.se igar och laste bland rubrikerna. Vintervader och halkvarning var ett amne som jag fastnade for, och undrade i mitt stilla sinne hur det gar till. Sedan ventilerade jag amnet med var tekniker, och kom fram till att vi far nog utfarda halkvarning har ocksa, exempelvis runt poolerna, dar kan det bli riktigt halt nar det blir blott av alla som springer omkring. Undrar om Vagverket har nagra skyltar for halt underlag vid pool... :)
Imorgon vid den har tiden befinner jag mig i luften nagonstans over Europa, pa vag mot mitt stora asiatiska aventyr. Josses. Om 48 timmar ar jag pa plats i mitt nya liv. Annu mer josses!
Sa nu aterstar bara att saga
Adios Gran Canaria, sawadee kaa Thailand!
Fem dagar kvar (igen)
Snart dags. Woohoo, 3,5 arbetsdagar kvar pa GC nu. Kvallspass ikvall, ledig imorgon, jobba tre dagar till och sedan ar det avfard. Ohmygod,ohmygod,ohmygod,ohmygod! Det har ar sa spannande sa det finns inte! Har mailat lite fragor till min blivande teamchef och fatt svar pa funderingar.
Fjarilarna i magen ar snart stora asiatiska elefanter och jag forsoker forestalla mig hur mitt liv snart ser ut. Men det ar ju pa tok for svart! Det ar sa overkligt att jag om en vecka befinner mig i ett helt annat land, i en helt annan kultur, i ett helt annat klimat. Josses!
Hoppas bara min kropp haller sig i trim sa jag inte rakar ut for samma ode som min kollega som skulle flugit till Egypten imorses. Hennes ora ar paj och hon far inte flyga forran hon ar frisk, vilket ingen vet hur lang tid det tar. Trist.
Resan borjar tidigt pa lordag morgon, jag lyfter fran GC kl 7 och ar framme i Thailand nasta morgon/formiddag (thaitid, enligt min tid typ mitt i natten. Vada jobbigt?!).
Men... I like it!
Hasta luego!
Fjarilarna i magen ar snart stora asiatiska elefanter och jag forsoker forestalla mig hur mitt liv snart ser ut. Men det ar ju pa tok for svart! Det ar sa overkligt att jag om en vecka befinner mig i ett helt annat land, i en helt annan kultur, i ett helt annat klimat. Josses!
Hoppas bara min kropp haller sig i trim sa jag inte rakar ut for samma ode som min kollega som skulle flugit till Egypten imorses. Hennes ora ar paj och hon far inte flyga forran hon ar frisk, vilket ingen vet hur lang tid det tar. Trist.
Resan borjar tidigt pa lordag morgon, jag lyfter fran GC kl 7 och ar framme i Thailand nasta morgon/formiddag (thaitid, enligt min tid typ mitt i natten. Vada jobbigt?!).
Men... I like it!
Hasta luego!
Kanelgifflar + Skip-bo = Besok!
Mmmm, men forst Thailandstankar.
Nar jag forst fick biljetten och resdatum, da var det mycket gladje som stralade ut. Tank er den mest positiva och uppspelta Becks, sa har ni mig den kvallen. Bubblande gladje och "jiiiiises, vad spannande"! Lite som forsta auditionbeskedet i spexet. Hihi.
Nu har jag hunit smalta det lite, och nu ar det inte lang tid kvar. Det kanns helt galet, och lite skrammande. Varfor ska jag ryckas upp med rotterna igen, bara ett halvar efter senast? Och det ar nervost, jag vet ju inte alls vad som vantar darborta. Skrackblandad fortjusning, kan man saga. 10 dagar kvar...
Nu till den senaste veckan. Som skrivits i rubriken har jag haft besok, denna gang av faster & kusin. Otroligt trevligt och valbehovligt och sa skont. Det blev mycket promenerande (anda fran Maspalomas och hit, en bra bit kan jag saga...) och pa kvallarna mycket Skip-bo-spelande pa balkongen. Mysigt. Och jag fick en pase kanelgifflar. Tack mamma for det pahittet, det var mycket uppskattat!
Det var hart igar nar de skulle aka, och vi sa hejda. Tarar i uppbrottets stund, jag hade garna foljt med dem och fatt traffa er alla. Nu vet jag inte nar jag far se nagon av er igen. Sadana stunder undrar jag varfor jag i hela friden var tvungen att lamna landet, och varfor jag nu ska annu langre bort. Jag maste vara helt galen. Men jag lever livet, och har "the time of my life". Det ar fa forunnat att fa leva sahar.
Jaha...nu vantar snart ett kvallspass och sedan Sverigesamtal. Heja!
Hasta luego!
Tre veckor till take off!
Wooohooo, nu har jag flygbiljett till Thailand! Lämnar Gran Canaria 17 oktober, ett dygn senare är jag framme i Thailand. Såååå spännande! Och jösses, nu börjar det kännas som att det är på riktigt, nu finns ingen återvändo.
Mellanlandar i Madrid och Bangkok, byta flyg på två gigantiska flygplatser. Hjälp.
Följaktligen kommer jag inte hem till Sverige mellan destinationerna, tråkigt men sant.
Så, det var en kort uppdatering.
Mellanlandar i Madrid och Bangkok, byta flyg på två gigantiska flygplatser. Hjälp.
Följaktligen kommer jag inte hem till Sverige mellan destinationerna, tråkigt men sant.
Så, det var en kort uppdatering.
Ruskväder
Alltså, helt allvarligt. Den senaste veckan har vädret varit helt uppochner. En hel veckas molnigt och regnigt och grått och ruskigt. Är jag verkligen kvar på Gran Canaria, och har hela ön isåfall flyttats upp till svenska breddgrader? I söndags morses var det helt otroligt, jag började tidigt då så jag gick hemifrån medan det fortfarande var mörkt (halvåtta-tiden) och vädret då var närmare en höststorm än semestersol. Det blåste kraftigt, det regnade och det var kallt. Så kallt att hood-tröjan fick användas igen, för första gången sedan april typ. Helt galet!
Så nu har jag fått regn så det räcker ett tag. :)
Idag är det dock lite mer GC-likt väder, även om det inte är klarblå himmel direkt. Det är varmt, men nästan igenmulet, nästan lite tryckande. Och jag som är ledig idag. Typiskt. Hade tänkt ligga på stranden hela dagen, men tji fick jag. Nåväl, det kommer fler dagar.
Igår kom mitt pass tillbaka med visum till Thailand. Så nu är det bara för företaget att skicka iväg mig. Jiihaaa!
Hasta luego!
Så nu har jag fått regn så det räcker ett tag. :)
Idag är det dock lite mer GC-likt väder, även om det inte är klarblå himmel direkt. Det är varmt, men nästan igenmulet, nästan lite tryckande. Och jag som är ledig idag. Typiskt. Hade tänkt ligga på stranden hela dagen, men tji fick jag. Nåväl, det kommer fler dagar.
Igår kom mitt pass tillbaka med visum till Thailand. Så nu är det bara för företaget att skicka iväg mig. Jiihaaa!
Hasta luego!
När hjärnan inte är igång
Dagens historia från verkligheten (eller snarare tisdagens...):
Jag åt frukost i bufférestaurangen (i personalens lilla "matsal") och när jag var färdig skulle jag ställa undan mitt använda porslin, glas, bestick och slänga det överblivna. Sånt jag gör varje morgon (åtminstone de dagar jag jobbar, mina lediga dagar brukar jag äta frukost hemma. Nåväl.). Men i tisdags hade jag inte hunnit sätta igång hjärnan, eller så hade hjärnkontoret kaffepaus. Vem vet. Hursomhelst, resultatet blev att istället för att skicka ner skräpet i soptunnan, hamnade mina bestick där. Ooops... :) Sedan skrattade jag och min kollega hela vägen till kontoret, åt min tankspriddhet.
Så kan det gå till, en vanlig morgon i reseledarlivet. :)
Jag åt frukost i bufférestaurangen (i personalens lilla "matsal") och när jag var färdig skulle jag ställa undan mitt använda porslin, glas, bestick och slänga det överblivna. Sånt jag gör varje morgon (åtminstone de dagar jag jobbar, mina lediga dagar brukar jag äta frukost hemma. Nåväl.). Men i tisdags hade jag inte hunnit sätta igång hjärnan, eller så hade hjärnkontoret kaffepaus. Vem vet. Hursomhelst, resultatet blev att istället för att skicka ner skräpet i soptunnan, hamnade mina bestick där. Ooops... :) Sedan skrattade jag och min kollega hela vägen till kontoret, åt min tankspriddhet.
Så kan det gå till, en vanlig morgon i reseledarlivet. :)
Och så börjar hjulen snurra igen...
Igår satt jag med min kalender och räknade dagar. Hur många dagar som har gått sedan jag för första gången tog mina första steg på den här ön. 158 dagar blev det. Då var jag helt ny i den här semesterkarusellen, och med mig åkte en hel hög andra människor. Efter några varv började några droppa av från karusellen, en efter en försvann de och ersattes av nya. Sedan har sommaren gått, karusellen har snurrat och några har lämnat och andra har kommit till under tidens gång. Men i stort sett har vi vart samma gäng som åkt tillsammans, varv efter varv. Nu börjar det kännas i magen att karusellen stoppar oftare och man vet inte från vecka till vecka vilka som fortfarande är med eller vilka som kommer till. Kort sagt: säsongen börjar lida mot sitt slut och teamet börjar spridas för vinden.
Det är så märkligt att det som kändes så avlägset när jag kom hit i april, är plötsligt här och nu. Då var jag en av de nya som skulle stanna kvar, medan det gamla teamet lämnade ön en efter en. Jag minns att jag tänkte "jaha, och när ska jag åka härifrån?" och visste att den dagen låg sisådär ett halvår framåt. Nu är det dags att säga adjö till alla som åker härifrån (eller stannar, när jag åker), och att säga hej och välkommen till alla nya. De droppar in, en efter en. Och snart, om en månad ungefär, är det dags för mig att lämna ön. (det där lät nästan som Robinson...)
Att säga hejdå är tufft, och vissa personer från det här teamet kommer jag sakna oerhört mycket. Men det är ju en del av jobbet, man jobbar ett halvår på ett ställe och sedan drar man vidare, träffar nya människor som blir ens vänner. Och det är kul att träffa nytt folk. En av de nya jobbade faktiskt på mitt blivande jobbhotell förra vintern och hon var helnöjd med det. Känns bra!
Ja... annars då? Jo, jag gick igenom min inkorg i mobilen häromkvällen (eller snarare kvällar...) och tog bort massa meddelanden från hösten 2007 och framåt. Vissa så meningslösa att spara att jag inte fattar varför de fortfarande fanns kvar, som t.ex. "10?" och "ok" och "absolut!=)"...what?!? Andra meddelanden sparade jag även nu, för att de antingen var roliga eller peppande eller bara mysiga. Lite lustigt också när man tittar på gamla meddelanden och direkt fattar vad det handlar om, utan att det är uppenbart i texten eller utan att ens se datumet då det skickades.
Förövrigt så har det regnat igen. Både igår och idag. Soltrötta semesterguider säger som så: Strålande!
Jag tittade på TV igårkväll när jag hörde ett märkligt ljud utifrån, gick då ut på min balkong och såg regnet "ösa" ner. Hörde något snettuppifrån och såg en kollega på sin balkong, vi var överförtjusta! Några sekunder senare tittar min grannkollega ut på sin balkong och ytterligare en kort stund senare kommer en tredje kollega ut på sin balkong. Halleluja för regnet, det togs en bild som kanske hamnar på facebook, isåfall ska jag hojta till så ni får se den! :)
Sådär ja, en uppdatering igen. Hasta!
Regnet det bara öser ner!
Breaking news, stoppa tryckpressarna!
Idag har det REGNAT här! Wooohooo! Ingen störtskur eller ösregn, men ändå ett ordentligt regn jämfört med de fem senaste månadernas torra väder. Himlen alldeles grå, så mysigt! Inte så kul för gästerna, men för oss guider är det himmelskt! :) (ännu bättre hade det blivit med ett rejält ösregn, men man får vara glad åt det lilla...)
Fick ett meddelande på facebook, "du saknas i spexet". Åååååh, vad jag saknar er alla i Sverige också! Familj, vänner, släkt... Men jag har det bra här också, och ännu bättre blir det väl i vinter. Men då kommer jag vara ÄNNU längre bort! Jag tittade på en kartbild av jordklotet, och jag hamnar ju halvvägs till månen typ! Inte klokt! Men men, det är smällar man får ta.. ;)
So long!
Idag har det REGNAT här! Wooohooo! Ingen störtskur eller ösregn, men ändå ett ordentligt regn jämfört med de fem senaste månadernas torra väder. Himlen alldeles grå, så mysigt! Inte så kul för gästerna, men för oss guider är det himmelskt! :) (ännu bättre hade det blivit med ett rejält ösregn, men man får vara glad åt det lilla...)
Fick ett meddelande på facebook, "du saknas i spexet". Åååååh, vad jag saknar er alla i Sverige också! Familj, vänner, släkt... Men jag har det bra här också, och ännu bättre blir det väl i vinter. Men då kommer jag vara ÄNNU längre bort! Jag tittade på en kartbild av jordklotet, och jag hamnar ju halvvägs till månen typ! Inte klokt! Men men, det är smällar man får ta.. ;)
So long!
Konsten att vara trög
Ibland är jag otroligt trög. En gäst frågar mig något, och antingen blir reaktionen bland hjärncellerna "ja det är väl uppenbart att det är si eller så" eller "va? jag fattar ingenting?". Sedan börjar kugghjulen i hjärnan långsamt att snurra, jag får frågan förtydligad och vips har hissen hunnit ända upp, poletten har trillat ner, mattan är hoprullad och lampan tänds. Aha, ja du menar så, ja men då så... :)
I övrigt väntar jag på dagens sista arbetstimme. Dödar lite tid på kontoret. Jag är bara liiiiite uttråkad...
Solen skiner som vanligt och livet rullar på.
Hasta!
I övrigt väntar jag på dagens sista arbetstimme. Dödar lite tid på kontoret. Jag är bara liiiiite uttråkad...
Solen skiner som vanligt och livet rullar på.
Hasta!
Skrämselattack!
Nu kan jag skriva till ytterligare två saker på mitt visitkort:
* Restaurangvärd
och
* Vattengympainstruktör
Jorå, häromdagen var jag snyggare än snyggast, så snygg har jag nog inte vart sen jag kom hit! Transferuniform i restaurangen, och en himla massa "good morning, welcome" och "your roomnumber, please"/"ert rumsnummer tack". Skoj att få prova nya saker! Och med den tanken gick jag in och körde ett pass vattengympa för första gången i mitt liv. Jösses! Det var lite nervöst innan, men det gick kanonbra! Jag var helt död efteråt, men det var det värt.
En historia från verkligheten: Häromkvällen hade jag och två kollegor jobbat sent, det var mörkt ute och jag och en av de två hade lämnat lite saker i ett förråd. Den andra kollegan skulle lämna lite andra saker, så jag tänkte att vi nog skulle möta henne på kontoret. Iallafall, när vi ska ut ur byggnaden frågar jag om man verkligen behöver låsa dörren eftersom den låser sig själv, och då hör jag andra kollegan, helt plötsligt och från ingenstans "nej det tror jag inte". Jag blev skiträdd och tappade nyckelknippan och mitt ansiktsuttryck var tydligen mycket sevärt. Stor skrattattack för alla tre. Hon hade smugit sig in i byggnaden utan att vi märkte något och smög upp bakom oss när vi precis hade passerat dörren. Ja jösses.
Här där jag bor nu (och har bott sedan 1 maj) får vi städat en gång i veckan. Det kan låta som att man blir lite bortskämd då, men det är nästan tvärtom. Jag blir bättre på att hålla ordning, iallafall dagen innan städerskan ska komma. Då plockar jag iordning allt, diskar upp diskberget och det ser faktiskt riktigt hyfsat ut. :) (att man sedan bir väckt klockan åtta på sin lediga dag, det är en helt annan sak..."don't disturb"-skylten är ett bra påhitt, den ska användas nästa vecka!)
Och den stora frågan: Hur går tankarna inför vintern, och Thailand?
Jaa.. Det känns så overkligt, jag kan fortfarande inte fatta att jag ska dit. Men det ska bli otroligt kul! Och spännande, en helt ny kultur och ett helt nytt land. Jiiises! Än vet jag inte när det är dags, men jag antar att det blir i mitten/slutet av oktober. Flera av mina kollegor är riktigt avundsjuka, och jag kan förstå dem. :)
Ska ner till kontoret om en stund och fylla i visumansökanspapper, imorgon ska jag försöka hitta till en fotoaffär/fotoautomat som kan ta passfoto som ska med ansökan. Det är mycket som måste fixas! Jag antar att jag även måste ta diverse sprutor...Huua.
That's it for now.
Hasta!
* Restaurangvärd
och
* Vattengympainstruktör
Jorå, häromdagen var jag snyggare än snyggast, så snygg har jag nog inte vart sen jag kom hit! Transferuniform i restaurangen, och en himla massa "good morning, welcome" och "your roomnumber, please"/"ert rumsnummer tack". Skoj att få prova nya saker! Och med den tanken gick jag in och körde ett pass vattengympa för första gången i mitt liv. Jösses! Det var lite nervöst innan, men det gick kanonbra! Jag var helt död efteråt, men det var det värt.
En historia från verkligheten: Häromkvällen hade jag och två kollegor jobbat sent, det var mörkt ute och jag och en av de två hade lämnat lite saker i ett förråd. Den andra kollegan skulle lämna lite andra saker, så jag tänkte att vi nog skulle möta henne på kontoret. Iallafall, när vi ska ut ur byggnaden frågar jag om man verkligen behöver låsa dörren eftersom den låser sig själv, och då hör jag andra kollegan, helt plötsligt och från ingenstans "nej det tror jag inte". Jag blev skiträdd och tappade nyckelknippan och mitt ansiktsuttryck var tydligen mycket sevärt. Stor skrattattack för alla tre. Hon hade smugit sig in i byggnaden utan att vi märkte något och smög upp bakom oss när vi precis hade passerat dörren. Ja jösses.
Här där jag bor nu (och har bott sedan 1 maj) får vi städat en gång i veckan. Det kan låta som att man blir lite bortskämd då, men det är nästan tvärtom. Jag blir bättre på att hålla ordning, iallafall dagen innan städerskan ska komma. Då plockar jag iordning allt, diskar upp diskberget och det ser faktiskt riktigt hyfsat ut. :) (att man sedan bir väckt klockan åtta på sin lediga dag, det är en helt annan sak..."don't disturb"-skylten är ett bra påhitt, den ska användas nästa vecka!)
Och den stora frågan: Hur går tankarna inför vintern, och Thailand?
Jaa.. Det känns så overkligt, jag kan fortfarande inte fatta att jag ska dit. Men det ska bli otroligt kul! Och spännande, en helt ny kultur och ett helt nytt land. Jiiises! Än vet jag inte när det är dags, men jag antar att det blir i mitten/slutet av oktober. Flera av mina kollegor är riktigt avundsjuka, och jag kan förstå dem. :)
Ska ner till kontoret om en stund och fylla i visumansökanspapper, imorgon ska jag försöka hitta till en fotoaffär/fotoautomat som kan ta passfoto som ska med ansökan. Det är mycket som måste fixas! Jag antar att jag även måste ta diverse sprutor...Huua.
That's it for now.
Hasta!
Klant-Rebecka vs Problemlosar-Rebecka, 0-1
Tack for alla grattis som har kommit, jag kan knappt fatta att det ar sant att jag ska till Thailand. Wow.
Hursomhelst, en historia fran verkligheten kommer har, mitt alterego Klant-Rebecka har varit i farten. Tur att Problemlosar-Rebecka dok upp... Haromdagen hade vi lite vattenaktiviteter guider mot gaster, och jag hade tagit av mig skorna for att kunna hoppa ner i poolen. Mina glasogon stoppade jag ner i skorna. Sa langt inga problem, men ni kanske kan lista ut vad som hande nar jag skulle ta pa mig skorna igen. Just det, jag stoppade ner foten och kande att det inte var som vanligt... Resultat: Sondriga glasogon. Tur att jag har sa handiga kollegor som kunde laga dem lite snabbt, men det kandes hur konstigt som helst.
Sa i nagra dagar har jag sett ut som Harry Potter, med halvtrasiga glasogon (det later nog varre an det ar...). Idag, pa min halvlediga dag tog jag en svang till narmaste optiker (en spansk, kan ni tanka er?!) och dar fick jag besked att det inte gar att laga glasogonen, sa da tog jag beslut om att kopa nya. Jora, s'att... En synundersokning senare (dar jag fick lasa siffror pa spanska, mycket skoj!) stod jag och optikern och valde mellan olika bagar. Fastnade for ett par CalvinKlein-bagar, riktigt snygga! Provade en hel massa glasogon, bland annat ett par Harry Potter-kopior, haha! Det sag inte klokt ut!
Naval, jag bestamde mig for bagarna och forberedde mig pa nagra veckors vantetid, jag vill minnas att det tog ett bra tag att fa mina "forra" bagar. Men icke, en timme drygt skulle det ta, sedan kunde jag hamta dem. Josses! Sa en svang runt i kopcentret, mat pa mackedonken och sedan var det bara att hamta glasogonen. Det kostade en hel del, men det var det vart. Har ju haft de gamla i typ fem ar, sa det var val pa tiden att skaffa nya nu.
Sa nu sitter jag med nya bagar, som att se varlden med nya ogon! :)
Nu ska jag till kvallsshowen och njuta av hogklassig underhallning. Det kommer jag att sakna i vinter... En langre redogorelse for vintertankar kommer en annan dag, nar jag har mer tid. :)
Hasta luego!
Hursomhelst, en historia fran verkligheten kommer har, mitt alterego Klant-Rebecka har varit i farten. Tur att Problemlosar-Rebecka dok upp... Haromdagen hade vi lite vattenaktiviteter guider mot gaster, och jag hade tagit av mig skorna for att kunna hoppa ner i poolen. Mina glasogon stoppade jag ner i skorna. Sa langt inga problem, men ni kanske kan lista ut vad som hande nar jag skulle ta pa mig skorna igen. Just det, jag stoppade ner foten och kande att det inte var som vanligt... Resultat: Sondriga glasogon. Tur att jag har sa handiga kollegor som kunde laga dem lite snabbt, men det kandes hur konstigt som helst.
Sa i nagra dagar har jag sett ut som Harry Potter, med halvtrasiga glasogon (det later nog varre an det ar...). Idag, pa min halvlediga dag tog jag en svang till narmaste optiker (en spansk, kan ni tanka er?!) och dar fick jag besked att det inte gar att laga glasogonen, sa da tog jag beslut om att kopa nya. Jora, s'att... En synundersokning senare (dar jag fick lasa siffror pa spanska, mycket skoj!) stod jag och optikern och valde mellan olika bagar. Fastnade for ett par CalvinKlein-bagar, riktigt snygga! Provade en hel massa glasogon, bland annat ett par Harry Potter-kopior, haha! Det sag inte klokt ut!
Naval, jag bestamde mig for bagarna och forberedde mig pa nagra veckors vantetid, jag vill minnas att det tog ett bra tag att fa mina "forra" bagar. Men icke, en timme drygt skulle det ta, sedan kunde jag hamta dem. Josses! Sa en svang runt i kopcentret, mat pa mackedonken och sedan var det bara att hamta glasogonen. Det kostade en hel del, men det var det vart. Har ju haft de gamla i typ fem ar, sa det var val pa tiden att skaffa nya nu.
Sa nu sitter jag med nya bagar, som att se varlden med nya ogon! :)
Nu ska jag till kvallsshowen och njuta av hogklassig underhallning. Det kommer jag att sakna i vinter... En langre redogorelse for vintertankar kommer en annan dag, nar jag har mer tid. :)
Hasta luego!
Vinter 09/10 - Destinationsbeskedet!
Så var det klart, väntan på destinationsbeskedet är över. Och min destination för vintern är....
THAILAND!!! :D Wiiii! Mitt förstaval, tjoho!
Nu återstår bara att se när jag får åka...
THAILAND!!! :D Wiiii! Mitt förstaval, tjoho!
Nu återstår bara att se när jag får åka...
4 dagar till dagen D*
Lite blandat:
* Väntan på destinationsbesked är som väntan efter en audition för spexet. Nervöst, otåligt, längtan, fjärilar i magen, förväntan, ovisshet... Det enda jag vet är att beskedet kommer onsdag kväll. Enligt en säker källa (en veteran i reseledarlivet) ringer HK till alla destinationsmanagers (eller team managers, det var lite oklart...kanske bara var DM just här, eftersom vår TM är på semester) strax innan kl 17 svensk tid, och därefter ringer DM runt till oss. Spännande? Oh ja!
För att göra saken värre är jag helt ledig på onsdag. Hur lätt kommer det bli att koppla bort alla tankar då, hallå liksom. Men det kanske blir surfning igen då. Samma kollega som jag surfade med i juni frågade mig idag om jag ville med igen. Jag sa att jag skulle fundera på saken. Är inte helt säker än.
* Vid hotellanläggningen finns en kanalliknande sak, som vanligtvis är helt uttorkad. "Kanalen" börjar ca 15 meter från havskanten, och idag när jag gick förbi fick jag en liten chock. Den var typ vattenfylld. Eller nä, fylld är nog fel ord. Men det fanns vatten i kanalen, lite coolt sådär. I vanliga fall är det ju mest torrt, torrt och ännu mer torrt här, om det inte råkar vara en hotellgräsmatta eller en pool...
* Halvledig idag, tillbringade några timmar på spacentret som finns alldeles i närheten. Så skönt att sola och plaska runt bland bubblor och varma "strömmar". Mmmm... Och helt gratis dessutom. Ännu mer Mmmmm... Efteråt gick jag längs stranden och njöt av vinden mot solvarm hud, såg vågorna slå mot stenarna och kände att livet här är nog ändå rätt bra.
* Funderade när jag åt glass tidigare idag att recensera ett stort svenskt glassmärkes sortiment, som jag håller på att beta av en efter en, dock kanske det ses som otillåten reklam. Men dagens glass, en isglass av traditionellt snitt och med jordgubbssmak var i alla fall inte helt kanon. Nej, då är lime/citron-versionen av densamme bättre. Tycker jag.
Sådär ja, det var en uppdatering av läget. Jag lovar att rapportera så fort jag vet vad som händer inför vintersäsongen!
*) D som i Destinationsbesked
* Väntan på destinationsbesked är som väntan efter en audition för spexet. Nervöst, otåligt, längtan, fjärilar i magen, förväntan, ovisshet... Det enda jag vet är att beskedet kommer onsdag kväll. Enligt en säker källa (en veteran i reseledarlivet) ringer HK till alla destinationsmanagers (eller team managers, det var lite oklart...kanske bara var DM just här, eftersom vår TM är på semester) strax innan kl 17 svensk tid, och därefter ringer DM runt till oss. Spännande? Oh ja!
För att göra saken värre är jag helt ledig på onsdag. Hur lätt kommer det bli att koppla bort alla tankar då, hallå liksom. Men det kanske blir surfning igen då. Samma kollega som jag surfade med i juni frågade mig idag om jag ville med igen. Jag sa att jag skulle fundera på saken. Är inte helt säker än.
* Vid hotellanläggningen finns en kanalliknande sak, som vanligtvis är helt uttorkad. "Kanalen" börjar ca 15 meter från havskanten, och idag när jag gick förbi fick jag en liten chock. Den var typ vattenfylld. Eller nä, fylld är nog fel ord. Men det fanns vatten i kanalen, lite coolt sådär. I vanliga fall är det ju mest torrt, torrt och ännu mer torrt här, om det inte råkar vara en hotellgräsmatta eller en pool...
* Halvledig idag, tillbringade några timmar på spacentret som finns alldeles i närheten. Så skönt att sola och plaska runt bland bubblor och varma "strömmar". Mmmm... Och helt gratis dessutom. Ännu mer Mmmmm... Efteråt gick jag längs stranden och njöt av vinden mot solvarm hud, såg vågorna slå mot stenarna och kände att livet här är nog ändå rätt bra.
* Funderade när jag åt glass tidigare idag att recensera ett stort svenskt glassmärkes sortiment, som jag håller på att beta av en efter en, dock kanske det ses som otillåten reklam. Men dagens glass, en isglass av traditionellt snitt och med jordgubbssmak var i alla fall inte helt kanon. Nej, då är lime/citron-versionen av densamme bättre. Tycker jag.
Sådär ja, det var en uppdatering av läget. Jag lovar att rapportera så fort jag vet vad som händer inför vintersäsongen!
*) D som i Destinationsbesked
Projekt: Danska
Sent om kvällen kommer här ett inlägg från GC.
Sedan sist har jag påbörjat ett projekt som föreslogs av min chef under utvecklingssamtalet i lördags: lära mig danska & norska så att jag kan prata med/förstå gästerna utan problem. Helt klart ett bra projekt, ibland känner jag mig så handikappad, när varken jag eller de förstår varandra. (kan man skriva så för övrigt?) Jag läser nu Primetime av Liza Marklund på danska, och jag måste säga att jag förstår mer än jag trodde att jag skulle göra. Men det är skillnad på skriven danska och talad danska... Samtidigt, jag börjar tycka att danska är ett rätt fint språk ändå, det är faktiskt inte så grötigt som de flesta svenskar tycker. (ja, okej då, i vissa fall är det kanske grötigt, men ändå...) Jag antar att jag har vant mig vid det...
Och jag gör tappra försök att göra mig förstådd av de danska barnen, även om de mest ser ut som frågetecken. :) Jag kan förstå dem...
Iallafall, jag har blivit lite skadad av att vara här, börjar säga hadet! till folk istället för hejdå! Och ibland drar jag hela harangen: Hej då, ha det, haj haj, heippa, byebye... Allt för att alla ska förstå! :)
Nu har vi stängt ner en av barnklubbarna, den som bara var öppen under högsäsong. Ska bli kul att komma tillbaka till den andra, har inte varit där på en månad (lite drygt). Det är en av de bra sakerna med att ha varit här, att man har kunnat rotera mellan två olika klubbar och ändå vara på samma ställe.
Imorgon är jag leeeeediiiiiig, hela långa dagen! Hipp hurra! Jag ska soooooova, ända tills jag vaknar!
Eller för att citera JFK: Du vet att jag inte gillar fasta arbetstider, och framförallt inte att gå upp innan jag är vaken! Jorå s'att...
Godnatt godnatt, buenas noches!
Sedan sist har jag påbörjat ett projekt som föreslogs av min chef under utvecklingssamtalet i lördags: lära mig danska & norska så att jag kan prata med/förstå gästerna utan problem. Helt klart ett bra projekt, ibland känner jag mig så handikappad, när varken jag eller de förstår varandra. (kan man skriva så för övrigt?) Jag läser nu Primetime av Liza Marklund på danska, och jag måste säga att jag förstår mer än jag trodde att jag skulle göra. Men det är skillnad på skriven danska och talad danska... Samtidigt, jag börjar tycka att danska är ett rätt fint språk ändå, det är faktiskt inte så grötigt som de flesta svenskar tycker. (ja, okej då, i vissa fall är det kanske grötigt, men ändå...) Jag antar att jag har vant mig vid det...
Och jag gör tappra försök att göra mig förstådd av de danska barnen, även om de mest ser ut som frågetecken. :) Jag kan förstå dem...
Iallafall, jag har blivit lite skadad av att vara här, börjar säga hadet! till folk istället för hejdå! Och ibland drar jag hela harangen: Hej då, ha det, haj haj, heippa, byebye... Allt för att alla ska förstå! :)
Nu har vi stängt ner en av barnklubbarna, den som bara var öppen under högsäsong. Ska bli kul att komma tillbaka till den andra, har inte varit där på en månad (lite drygt). Det är en av de bra sakerna med att ha varit här, att man har kunnat rotera mellan två olika klubbar och ändå vara på samma ställe.
Imorgon är jag leeeeediiiiiig, hela långa dagen! Hipp hurra! Jag ska soooooova, ända tills jag vaknar!
Eller för att citera JFK: Du vet att jag inte gillar fasta arbetstider, och framförallt inte att gå upp innan jag är vaken! Jorå s'att...
Godnatt godnatt, buenas noches!
Vinteransökan inskickad!
...och det slutgiltiga beslutet blev som följer
1. Thailand
2. Thailand
3. Lanzarote
Flaggskeppsanläggningar allihop, nuvarande position. Vi får se hur det går. Nu är det upp till huvudkontoret att avgöra mitt öde :)
Men usch, det är jobbigt att inte veta. Inte veta vart man ska, inte veta hur arbetet blir, inte veta vilka kollegor man får... Nästan så att jag önskar att jag får stanna kvar här, samtidigt som det skulle vara kul att se något nytt. Nåväl, 26 augusti kommer besked! Don't worry, be happy!
Häromdagen fick jag en ny nostalgikick vid frukosten. Ur högtalarna strömmade en indian/afrikainspirerad musik, som jag genast tyckte mig känna igen. Och ja, det visade sig inte vara bättre än uppvärmnings-/avslappningsmusik från gymnasietiden på estet-teater. Jag säger då det, jösses!
Tjipp å hej!
1. Thailand
2. Thailand
3. Lanzarote
Flaggskeppsanläggningar allihop, nuvarande position. Vi får se hur det går. Nu är det upp till huvudkontoret att avgöra mitt öde :)
Men usch, det är jobbigt att inte veta. Inte veta vart man ska, inte veta hur arbetet blir, inte veta vilka kollegor man får... Nästan så att jag önskar att jag får stanna kvar här, samtidigt som det skulle vara kul att se något nytt. Nåväl, 26 augusti kommer besked! Don't worry, be happy!
Häromdagen fick jag en ny nostalgikick vid frukosten. Ur högtalarna strömmade en indian/afrikainspirerad musik, som jag genast tyckte mig känna igen. Och ja, det visade sig inte vara bättre än uppvärmnings-/avslappningsmusik från gymnasietiden på estet-teater. Jag säger då det, jösses!
Tjipp å hej!
Tillbaka, øverraskningsutflykt och framtiden
Så var jag tillbaka efter semestern. Tusen tack till er alla som gjorde min semester till en kanonupplevelse! Det var jætteskønt att komma hem till Sverige en svæng och så skoj att træffa er alla. Och bra att landet ligger kvar, ni håller stællningarna så bra att jag kan vara borta sisådær ett halvår till... ;)
Nåvæl, nær jag kom tillbaka hit i tisdags fick jag ett lite mærkligt sms. "Pick up Loro Parque is 07.00 from XX Busstop..." Vad nu, tænkte jag, vad ær detta? Blev inte riktigt klok på det. Jo, jag visste att Loro Parque ligger på Tenerife och att det går utflykter dit, men vadå?
På væg till hotellets supermarket møter jag några av mina kollegor som genast skingrar mina frågetecken. Hela teamet (utom ett fåtal som skulle skøta ruljangsen hær och på flygplatsen) ska åka till Tenerife och Loro Parque, en stor park med papegojor, sjølejon, delfiner och spæckhuggare! Wiii! Detta før att vi gjorde en så bra insats i juli (æven om vi inte vann någon av tævlingarna som fanns, men vi ær fortfarande nummer 1 i værlden)
Så igår var det tidig uppgång, buss till hamnen i Puerto de las Nieves (ursækta eventuell felstavning..) dær vi tåg båten till Santa Cruz de Tenerife och sedan fortsatt bussfærd till LP. Væl framme fick vi en guidad tur, delvis bakom kulisserna och dærefter fick vi se en show med sjølejon. Så hærliga de var, stora personligheter som lockade till mycket skratt. Kanonkul! Næsta show væntades med stor spænning. Spæckhuggare, eller orcas som de heter på spanska stod på programmet. Under den guidade turen fick vi gå i kællaren mellan deras två pooler, med fønster in till poolerna och jag lyckades få en skymt av dessa stora svart-vita fascinerande varelser. Och nu skulle jag få se dem på riktigt. Coolt! Showen børjade och det var en hæftig kænsla att se dem hoppa och gøra andra konster, och de kunde skvætta mycket vatten vill jag lova! Tur att vi satt så långt upp att vi førblev torra... Mycket hæftigt!
Efter det var det lunch på en grillrestaurang, mycket gott!
Sista showen før dagen væntade hos delfinerna. Dessa otroligt søta varelser, och de var så duktiga! Och en liten pojke fick åka typ gummibåt dragen av en delfin, medan de andra delfinerna hoppade runt om. Wow!
Sedan var det hemfærd igen, buss, båt, buss. Hemma igen strax føre 22. Lång dag, men definitivt vært det! Tænk, vilken start efter semestern! I'm so happy!
Nu ær det bara en sak i huvudet: Ansøkan før vintersæsongen. Nu finns de lediga positionerna ute, senast søndag ska vi ha søkt. Vågar inte sæga hur stor chansen ær att jag får jobba en sæsong till, vet inte hur många platser som finns eller hur många potentiella søkanden. Jag håller tummarna och i huvudet snurrar tankarna om vart jag vill hamna. Det blir inte direkt enklare av att læsa destinationsinfon... Æven om jag kænner mig sæker på vart jag vill så tvekar jag ændå. (och lite kænns det som ett lotteri i slutændan, att man kan hamna varsomhelst oavsett vart man søker, framførallt om man søker till populæra destinationer...)
Nåvæl, jag kommer nog hålla mig till vad jag har sagt. Thailand, Thailand, Lanzarote. Återkommer nær jag har skickat in ansøkan, och framførallt nær jag har fått besked. 26 augusti ær det sagt att de ska komma.
Och just det, man kan få komma hem max 3 dagar mellan destinationerna! Yeah!
Time to sleep, buenas noches!
Nåvæl, nær jag kom tillbaka hit i tisdags fick jag ett lite mærkligt sms. "Pick up Loro Parque is 07.00 from XX Busstop..." Vad nu, tænkte jag, vad ær detta? Blev inte riktigt klok på det. Jo, jag visste att Loro Parque ligger på Tenerife och att det går utflykter dit, men vadå?
På væg till hotellets supermarket møter jag några av mina kollegor som genast skingrar mina frågetecken. Hela teamet (utom ett fåtal som skulle skøta ruljangsen hær och på flygplatsen) ska åka till Tenerife och Loro Parque, en stor park med papegojor, sjølejon, delfiner och spæckhuggare! Wiii! Detta før att vi gjorde en så bra insats i juli (æven om vi inte vann någon av tævlingarna som fanns, men vi ær fortfarande nummer 1 i værlden)
Så igår var det tidig uppgång, buss till hamnen i Puerto de las Nieves (ursækta eventuell felstavning..) dær vi tåg båten till Santa Cruz de Tenerife och sedan fortsatt bussfærd till LP. Væl framme fick vi en guidad tur, delvis bakom kulisserna och dærefter fick vi se en show med sjølejon. Så hærliga de var, stora personligheter som lockade till mycket skratt. Kanonkul! Næsta show væntades med stor spænning. Spæckhuggare, eller orcas som de heter på spanska stod på programmet. Under den guidade turen fick vi gå i kællaren mellan deras två pooler, med fønster in till poolerna och jag lyckades få en skymt av dessa stora svart-vita fascinerande varelser. Och nu skulle jag få se dem på riktigt. Coolt! Showen børjade och det var en hæftig kænsla att se dem hoppa och gøra andra konster, och de kunde skvætta mycket vatten vill jag lova! Tur att vi satt så långt upp att vi førblev torra... Mycket hæftigt!
Efter det var det lunch på en grillrestaurang, mycket gott!
Sista showen før dagen væntade hos delfinerna. Dessa otroligt søta varelser, och de var så duktiga! Och en liten pojke fick åka typ gummibåt dragen av en delfin, medan de andra delfinerna hoppade runt om. Wow!
Sedan var det hemfærd igen, buss, båt, buss. Hemma igen strax føre 22. Lång dag, men definitivt vært det! Tænk, vilken start efter semestern! I'm so happy!
Nu ær det bara en sak i huvudet: Ansøkan før vintersæsongen. Nu finns de lediga positionerna ute, senast søndag ska vi ha søkt. Vågar inte sæga hur stor chansen ær att jag får jobba en sæsong till, vet inte hur många platser som finns eller hur många potentiella søkanden. Jag håller tummarna och i huvudet snurrar tankarna om vart jag vill hamna. Det blir inte direkt enklare av att læsa destinationsinfon... Æven om jag kænner mig sæker på vart jag vill så tvekar jag ændå. (och lite kænns det som ett lotteri i slutændan, att man kan hamna varsomhelst oavsett vart man søker, framførallt om man søker till populæra destinationer...)
Nåvæl, jag kommer nog hålla mig till vad jag har sagt. Thailand, Thailand, Lanzarote. Återkommer nær jag har skickat in ansøkan, och framførallt nær jag har fått besked. 26 augusti ær det sagt att de ska komma.
Och just det, man kan få komma hem max 3 dagar mellan destinationerna! Yeah!
Time to sleep, buenas noches!
Semester! Sverige here I come!
Nu har jag semester. Mitt livs första betalda semester. Det känns rätt bra, måste jag säga! :)
Det har firats med en promenad i solen (äntligen har temperaturen gått ner lite, nu är det "bara" 25-30 grader varmt och det känns riktigt svalt! Man har olika referensramar...) längs stranden och sedan glass. Mumsigt. Och nu lånar jag dator av en fin kollega.
Packar ner, tänker lite till, packar ner något mer, tänker lite till. Vad sjutton behöver man för en vecka i Sverige? Jag har ingen aning, så jag har säkert med mig mer än jag behöver... Nåväl, passet och biljetterna är nedpackade iaf, det känns som det viktigaste.
Imorgon vid den här tiden är jag i Sverige. Helt sjukt! Men det kommer bli en kanonvecka, oavsett väder och vind. Hade gärna sett lite regn, men det vete katten om det blir... Nåväl, det blir bra ändå.
Det ska iaf bli skönt att komma bort härifrån ett tag. Även om jobbet är kanonkul och jag trivs bra, ska det bli skönt att tänka på lite annat och inte behöva vara igenkänd av miljoner människor vart man än går... (och snälla, om jag pratar för mycket om ansökan till vinterdestination och ni tröttnar på mig, säg till! Jag vill inte tråka ut er ;))
Hursomhelst, imorgon blir det frukost, sedan transfer till flygplatsen och moooot Sverige! Jääj!
Hasta mañana!
Tankar en onsdag
Mindre æn en vecka kvar till semester, så skønt! :)
Har nu en liten siesta så jag lånar dator av en kollega och skriver lite.
Sedan sist har vi haft månadsmøte, ni kanske minns att jag skrev att vi hade en "julfest" førra månaden. Den hær gången var det återigen hemligt och vi packade in oss i bilar med instruktionen "ta med klæder før aktivitet". Mycket mystiskt! (lite upptaktshelgskænsla øver det hela...) Vi åkte till Maspalomas och en jættefin park, Parque Sur. Picknick med frukt, snacks och dricka, samt klættring på ett typ monument som liknar en av topparna hær på øn, Roque Noble. Jag klarade inte riktigt hela vægen upp, kanske 8-9 av 10 m. Svårt och lite læskigt, men skojigt! :)
Och en riktigt mysig kvæll med lite kænsla av sommarsverige. Enda skillnaden var att det var palmer istællet før t.ex. bjørkar, och något varmare æn i Sverige. Men annars så...
Resultatet før juni var mycket bra, vi får se hur det går i julitævlingen., Vi børjade ganska bra, sa vi får se.
Værmen som kom i fredags har børjat førsvinna, men det ær fortfarande varmt. Extra svettigt idag nær vi har haft arrival/departure... Ska bli lite skønt att komma hem till ett førhoppningsvis svalare Sverige.. ;)
Igår var jag ledig och besøkte en nærliggande resort med mycket fint poolområde. Helt sjukt mysigt, och så annorlunda att kunna ligga vid en pool och sola och bada. Det får vi ju liksom inte gøra i "våra" pooler. (men ibland hænder det ændå, I will tell you nær vi ses...)
Igår kom æven veckans dos av tårar under Allsång på Skansen. Nær Anders&co sjøng "snar hemma", då sprack det rejælt... "det ær inte lång væg kvar..." -nej, bara en vecka och sisådær 500 mil. Men annars så! :)
Och nu ær det bara två veckor kvar tills vi ska søka vinterdestination. Tankarna snurrar kring det næstan hela tiden, och det ær många andra som också tænker på valen. Æven om det till viss del kanske inte spelar någon roll vart man søker sig, det ær ju inte platsen i sig som avgør om det blir en bra sæsong eller inte, det beror helt o hållet på teamet man omges av. Spænnande spænnande!
Nu væntar snart lite afterbeach innan kvællsjobb. Sedan væntar en spelkvæll med några kollegor. Trevligt!
Hasta luego!
Har nu en liten siesta så jag lånar dator av en kollega och skriver lite.
Sedan sist har vi haft månadsmøte, ni kanske minns att jag skrev att vi hade en "julfest" førra månaden. Den hær gången var det återigen hemligt och vi packade in oss i bilar med instruktionen "ta med klæder før aktivitet". Mycket mystiskt! (lite upptaktshelgskænsla øver det hela...) Vi åkte till Maspalomas och en jættefin park, Parque Sur. Picknick med frukt, snacks och dricka, samt klættring på ett typ monument som liknar en av topparna hær på øn, Roque Noble. Jag klarade inte riktigt hela vægen upp, kanske 8-9 av 10 m. Svårt och lite læskigt, men skojigt! :)
Och en riktigt mysig kvæll med lite kænsla av sommarsverige. Enda skillnaden var att det var palmer istællet før t.ex. bjørkar, och något varmare æn i Sverige. Men annars så...
Resultatet før juni var mycket bra, vi får se hur det går i julitævlingen., Vi børjade ganska bra, sa vi får se.
Værmen som kom i fredags har børjat førsvinna, men det ær fortfarande varmt. Extra svettigt idag nær vi har haft arrival/departure... Ska bli lite skønt att komma hem till ett førhoppningsvis svalare Sverige.. ;)
Igår var jag ledig och besøkte en nærliggande resort med mycket fint poolområde. Helt sjukt mysigt, och så annorlunda att kunna ligga vid en pool och sola och bada. Det får vi ju liksom inte gøra i "våra" pooler. (men ibland hænder det ændå, I will tell you nær vi ses...)
Igår kom æven veckans dos av tårar under Allsång på Skansen. Nær Anders&co sjøng "snar hemma", då sprack det rejælt... "det ær inte lång væg kvar..." -nej, bara en vecka och sisådær 500 mil. Men annars så! :)
Och nu ær det bara två veckor kvar tills vi ska søka vinterdestination. Tankarna snurrar kring det næstan hela tiden, och det ær många andra som också tænker på valen. Æven om det till viss del kanske inte spelar någon roll vart man søker sig, det ær ju inte platsen i sig som avgør om det blir en bra sæsong eller inte, det beror helt o hållet på teamet man omges av. Spænnande spænnande!
Nu væntar snart lite afterbeach innan kvællsjobb. Sedan væntar en spelkvæll med några kollegor. Trevligt!
Hasta luego!
